han saknar darat och inneha lattare att lite kneg darbort?
Amna jag ge avbestallning mot den riktning som sjalv inneha anmalt mig till och inom stallet lampa barnen medan grimas hane befinner sig villi bana?
Skall sjalv komma tillsamman kungen visit till grimas partners ultimat vaninna sam hennes karl ehur dom i sjalva verket icke intresserar mig?
Villi vilka satt liknar mi mina paron sam gallande vilka taktik befinner si vi annorlunda?
Forsavitt svaret gallande dessa fragor befinner sig ”ja” lyder det inom sin helhet: ”Ja, det skal mig samt det kommer mi att greppa ansvar stav!” Forsavit svaret befinner sig: ”Ja, andock…” inneha herre antingen inte kant efter till fyllest alternativt ocksa ager hane allaredan antrada filosofera ino motprestationer. Forsavitt svaret befinner si ”Nej!” ar det forstandigt att ge sig sjalv tid att berora efter ifall det verkligen ar det korriger svaret, vilket ar nagot alldeles ovrigt annu att rakna ut underben saso lonar sig bast.
Poangen ar att vi plikt ta forpliktelse forut oss sjalva, bland ovrig stav att det evigt hojer forhallandets kvalitet. Att det samtidigt hojer kvaliteten pa var individuella existen betyder ej att det befinner si e egoistiskt projekt.
Vem vill jag befinna?
Inflytandet kungen gemenskapen syns eventuellt tydligast ino de forhallanden dar den ena parten befinner si uppenbart oansvarig inom forhallande at sig jag, exempelvi befinner si missbrukare, skada aven mindre uppseendevackande former utav sjalvdestruktivt uppforande inneha nago kraftfull https://lovingwomen.org/sv/latin-kvinnor/ avo inflytande. Det kan befinna saken da allti smaparanoida som lona uppfattar sig jag som offer alternativt den explosivt aggressiva saso evigt kan hitta en eller nagot som ar skuld till hans utbrott.
Pa dito satt som vi idelige plikt bidra varandra med att nek (ocksa mo varandra) behover vi support stav att patraffa det hos oss sjalva som vi tvungen plocka forpliktelse for och ocksa stav att understa plocka ansvaret. Sjalv skriver ”vagar” ehuru otaliga ann vaxer opp inom familjer dar karlek befinner sig ekvivalent att inte greppa personligt ansvar utan att evig ratta sig efter flesta, dom dominerande alternativt makthavarna. Det har betyder att dom bris exercis inom att gripa privat forpliktels sam meda befinner sig undsattning forut att det amna upplevas sasom asocialt eller karlekslost forsavit de gor det.
Det sistnamnda innefatt sarskil avkomma som inom grunden befinner si installda pa att kapitulera sig sjalva for att lite foraldrarnas uppmarksamhet, karlek samt berom – alternativt itu radsla sta de konsekvenser eller det pafoljd sasom skulle veta atfolja.
Barns forsta uppenbara test att atnjuta det egna ansvar saso foraldrarna ager tagit villig deras vagnar kommer mestadels i tva-och-halvt-arsaldern – det sasom vi med en omodern och felaktig begrepp kallar ”trotsaldern”. Det befinner sig inom den aldern sasom do plotslige vill bega otaliga grejer sjalva som foraldrarna dittills antingen inneha gjort alternativt tagit forpliktels pro att do blivit gjorda intill domstol klocksla samt villig riktig taktik. Nagra av dessa objekt kan do sannerligen bade gora och fanga forpliktelse sta, medans andra postum markli ansat tvingas ansta en ta. Hane kan knysta att barnen inom denna alder icke kanner avta egna begransningar, men hane skulle likasa klara av framfora att do oupphorligen vill drygt dom kan darfor det befinner si enda sattet att utvecklas pa. Det finns fortfarande kulturer darbort foraldrarna uppfattar denna spirande potential att sjalva ta forpliktels som nagon krigsforklaring – en notis mot deras overhet – och darfor vet vi att barnets amna att greppa eget forpliktelse kan knackas i loppet fran enkom markli manader.
Det sasom inom tvaarsaldern framforallt utspelar ifall att instruera sig overvinna dagliga sysslor som att rora sig skorna, kamma tanderna, kla villi sig samt odl fortsattningsvis – barnets aktiva utforskande ino forhallande till vardagen och foraldrarnas oumbarlighet som hjalpare samt auktoriteter – koper i nasta betydande skede – puberteten – forsavitt vidstrackt mer existentiella fragor. Vem befinner si jag? Skall mig finna nya forebilder, nya auktoriteter, eller age sjalv odl daliga erfarenheter att sjalv blott rattar undertecknad efter karna eget knopp?